Frågor som läraren kan fundera på innan ett företagsbesök:
Konkreta tips till dig som vill undervisa ute
Studier visar att en noggrant genomtänkt uteundervisning, som förbereds innan och bearbetas efteråt, ger lysande resultat. Precis som inomhus, naturligtvis, men med nya element att beakta. Det finns en viss risk att man överorganiserar utepasset medan man är ovan med sättet att undervisa. Läs därför nedanstående tips och förslag med ett kritiskt öga, och håll din egen grupp i åtanke.
Det kan vara bra att tänka på gruppens ålder, särskilt om du arbetar med barn. Yngre barn är ofta ivrigare än äldre. Det kan också bero på programmet och hur det presenterats. Undersökningar visar motiverande moment som lek, drama och storyline blir färre ju äldre barn man planerat för. Men vi blir aldrig för gamla för att leka, bara leken introduceras på ett åldersanpassat sätt.
Gruppens vana sedan tidigare påverkar som tidigare nämnts attityderna till och resultatet av ditt utepass. En del elever anser att skolarbete ska vara i skolan. Det tar ett tag för dem att vänja sig, särskilt för äldre elever med skolvana. Fastna inte i argumenterande om att vara eller inte vara ute. Har du bestämt dig för att undervisa ute, gå in för det till hundra procent. Visa att du själv tycker det här är viktigt, roligt och lärorikt.
Alla elever kommer inte att trivas med programmet utomhus och klagomål förekommer förstås. Så är det inne i klassrummet också. Det bästa du kan göra är att variera uteundervisningen med fler små moment så att så många som möjligt hittar utmaningar, får en känsla av att de kan, lär sig och har roligt.
Du kan också ha specialpedagogiska hinder i din grupp. Det är en helt egen bit av utomhuspedagogiken och kommer tyvärr inte att presenteras noggrannare här. Det är värt att påminna sig om att barn som har svårigheter inne i ett vanligt klassrum många gånger har stor nytta av undervisningen ute, om planeringen gjorts med dem i åtanke.
Elevernas bakgrund och uppväxtmiljö påverkar lärandet utomhus, så väl som inomhus. De som känner omgivningen som "sin" har ofta lättare att ta till sig undervisningen, än de för vilka all natur och sättet att röra sig på i den är nytt. Tänk därför gärna på hur du presenterar uppgifter om du har deltagare som nyligen anlänt till Finland och var beredd på en större skepsis och ibland rädsla för naturen eller utedagens utmaningar beroende på hur vana dina elever är vid den miljö ni besöker. Försök ge alla en kontext att placera sina lärdomar i: vad är det för skog, vad man brukar göra där, vad som är ätbart o.s.v., i stället för att tala om låt oss säga blåbär som om alla kände till dem. Enkla saker som toalettbestyr eller matlagning kan också vara orosmoment för någon från en annan kultur.
Före du går ut med din grupp...
Under dagen...
Efter dagen...
Läs mera om förberedelser för pedagoger under kapitlet Utomhuspedagogik i Matens rutt-fisken (undervisningsmodeller) (länka dit).
Källa: Maria Svens, Undervisningsmodeller...slutgiltigt namn?
- Vilka saker och sakhelheter vill jag att eleverna lär sig under besöket?
- Hur kopplar jag företagsbesöket tilatoiminnan till läroplanen?
- Vilka av läroplanens mål kan man helt eller delvis lära ut genom ett besök hos en företagare inom fiske eller lantbruk?
- Med vilka andra ämnen kan man förena företagsbesöket tilatoiminnan?
- Hur mycket tid är jag beredd att använda för ett samarbete med företagarna?
- Hur ska jag informera föräldrarna om saken och få tillstånd för aktiviteten?
- Hur ordnar jag transport?
- Vad är lämplig gruppstorlek för ett besök, och hurudan grupp är mest idealisk?
- Kan alla elever delta i aktiviteten?
Konkreta tips till dig som vill undervisa ute
Studier visar att en noggrant genomtänkt uteundervisning, som förbereds innan och bearbetas efteråt, ger lysande resultat. Precis som inomhus, naturligtvis, men med nya element att beakta. Det finns en viss risk att man överorganiserar utepasset medan man är ovan med sättet att undervisa. Läs därför nedanstående tips och förslag med ett kritiskt öga, och håll din egen grupp i åtanke.
Det kan vara bra att tänka på gruppens ålder, särskilt om du arbetar med barn. Yngre barn är ofta ivrigare än äldre. Det kan också bero på programmet och hur det presenterats. Undersökningar visar motiverande moment som lek, drama och storyline blir färre ju äldre barn man planerat för. Men vi blir aldrig för gamla för att leka, bara leken introduceras på ett åldersanpassat sätt.
Gruppens vana sedan tidigare påverkar som tidigare nämnts attityderna till och resultatet av ditt utepass. En del elever anser att skolarbete ska vara i skolan. Det tar ett tag för dem att vänja sig, särskilt för äldre elever med skolvana. Fastna inte i argumenterande om att vara eller inte vara ute. Har du bestämt dig för att undervisa ute, gå in för det till hundra procent. Visa att du själv tycker det här är viktigt, roligt och lärorikt.
Alla elever kommer inte att trivas med programmet utomhus och klagomål förekommer förstås. Så är det inne i klassrummet också. Det bästa du kan göra är att variera uteundervisningen med fler små moment så att så många som möjligt hittar utmaningar, får en känsla av att de kan, lär sig och har roligt.
Du kan också ha specialpedagogiska hinder i din grupp. Det är en helt egen bit av utomhuspedagogiken och kommer tyvärr inte att presenteras noggrannare här. Det är värt att påminna sig om att barn som har svårigheter inne i ett vanligt klassrum många gånger har stor nytta av undervisningen ute, om planeringen gjorts med dem i åtanke.
Elevernas bakgrund och uppväxtmiljö påverkar lärandet utomhus, så väl som inomhus. De som känner omgivningen som "sin" har ofta lättare att ta till sig undervisningen, än de för vilka all natur och sättet att röra sig på i den är nytt. Tänk därför gärna på hur du presenterar uppgifter om du har deltagare som nyligen anlänt till Finland och var beredd på en större skepsis och ibland rädsla för naturen eller utedagens utmaningar beroende på hur vana dina elever är vid den miljö ni besöker. Försök ge alla en kontext att placera sina lärdomar i: vad är det för skog, vad man brukar göra där, vad som är ätbart o.s.v., i stället för att tala om låt oss säga blåbär som om alla kände till dem. Enkla saker som toalettbestyr eller matlagning kan också vara orosmoment för någon från en annan kultur.
Före du går ut med din grupp...
- förbered dig ordentligt (program, mål för gruppen, tidsplan, praktiskheter m.m.).
- förbered eleverna och föräldrarna (ge dem tydlig information om t.ex. tider, platser, utrustning, kontaktuppgifter, förberedande jobb, regler m.m.).
- tänk på säkerheten – gör en enkel säkerhetsplan (färdiga ifyllbara modeller för en säkerhetsplan och modell på räddningsplan finns här (s. 42-47) och ett annat exempel på ifyllbar säkerhetsplan finns här).
- skapa eller skaffa väderbeständiga och mångsidiga material (plasta in vattenkänslig utrustning, packa systematiskt, tänk på miljön, d.v.s. ta inte med sådant som lätt blir kvar och skräpar, använd gäll färg på band och papper så de syns o.s.v.).
- gemensamma regler (samlingsplats, var man får röra sig, vad man får ta med och hur människor och natur ska behandlas).
- ta med en fältflora eller annat sökverktyg.
Under dagen...
- Låt saker ta den tid de tar. Närvaro är viktigt!
- Prioritera det du anser vara viktigast (välj de mest lärorika momenten, och varva kognitivt krävande med enkelt och roligt).
- Lyssna av din grupp (när behöver de paus för mat och dryck o.s.v.)
- Acceptera att inte alla är entusiastiska, men se till att de mer negativa inte lyckas ta en central roll. (Bekräfta att du sett dem och godkänner att de tycker som de gör, men låt dem inte smitta av sig på andra. Var uppmärksam på ifall det är någon yttre faktor som stör personen, t.ex. kyla, rädsla för ormar, utanförskap, och försök motverka problemet om det är möjligt.)
- Ha en plan B redo (lekar för att få upp värmen, för att fördriva tiden medan en vrist plåstras om eller för att höja stämningen i en trött grupp är alltid bra att ha i bakfickan, samt extra energi i form av choklad eller nötter ifall man är ut på en lång tur).
- Tillåt dig själv att göra misstag.
Efter dagen...
- dokumentera det du gjort (viktigt dels för lärandet och av sociala orsaker, men också för dig själv. Fotografier eller insamlat material hjälper dig att komma ihåg dagen nästa år, eller när du ska ut med en ny grupp).
- följ upp undervisningen, efterarbete i klassrummet. (Reflektion och utvärdering behövs för att få en verklig effekt på lärandet. Att återknyta till vad man lärt sig, testar vad man minns o.s.v. stärker gruppens förståelse. Använd gärna en stund till att utvärdera dig själv också - vad lärde sig gruppen, vad var du nöjd med, vad behöver du minnas till nästa gång o.s.v.)
Läs mera om förberedelser för pedagoger under kapitlet Utomhuspedagogik i Matens rutt-fisken (undervisningsmodeller) (länka dit).
Källa: Maria Svens, Undervisningsmodeller...slutgiltigt namn?