Besök 1. Åkern
och hållbar utveckling (ca 2h)
Målsättning: Eleverna får bekanta sig med lantgården.
Mjölkens rutt börjar på åkern.
Ekologi: sädesslag, skillnaden i artsammansättningen på åkern och dikesrenen (zoner)
Ekonomi: maskinerna, åkerns produktion (hur mycket en ko äter)
Social - kulturellt: hur skördade man förr (jämför med idag), ekologisk och konventionell odling, landskapet
Material
- skrivunderlag, papper, pennor, uppgifterna på papper, inplastade sädesslag, kort med sädesslagens namn, tomma burkar etc. (havregryn, Wetabix, rågbröd, mjölkburk och filburk), metersmått, snöre, kritor
UTE
Bakgrund
Ekologi: sädesslag, skillnaden i artsammansättningen på åkern och dikesrenen (zoner)
Ekonomi: maskinerna, åkerns produktion (hur mycket en ko äter)
Social - kulturellt: hur skördade man förr (jämför med idag), ekologisk och konventionell odling, landskapet
Material
- skrivunderlag, papper, pennor, uppgifterna på papper, inplastade sädesslag, kort med sädesslagens namn, tomma burkar etc. (havregryn, Wetabix, rågbröd, mjölkburk och filburk), metersmått, snöre, kritor
UTE
Bakgrund
- Vad
är hållbar utveckling (HU)?
- Exempel
på HU just nu.
- Exempel
på HU just nu.
- Vad
är matens/mjölkens rutt?
- Var
börjar den?
- Vi
funderar vad som behövs för att lantgården ska producera (kor, ladugård, arbetskraft,
maskiner, åkrar, osv.). Vi går igenom mjölkens rutt och funderar på allt som
hör till, även slutet (wc-reningsverket-slam+vattendrag).
Kossorna
- Var
börjar den?
- Hälsar
på korna i all korthet; benämningar, eleverna får klappa dem
Åkern - Vad
äter en ko?
- Hur
mycket äter en ko?Vi funderar hur stor åkerareal vi måste odla för att få mat
åt en ko för en dag/ ett år. Begreppen kvadratmeter (1x1m), ar (10x10m) och
hektar (100x100m). Rätt svar: kon äter en areal på 25m2/dag och
1ha/år. Eleverna mäter upp 1m2 och lägger ett snöre längs gränserna (hur
många elever ryms på 1m2?). Eleverna mäter upp 5x5m genom att ta
steg och därefter 100x100m (=1ha).
- Grupparbete:
Vårt landskap. Hur skulle landskapet se ut om 100 år, ifall jordbruket skulle
sluta i Finland?
- Grupparbete:
Diken. Vad har vi för nytta av diken? (Vad finns i diken?)
Maskinerna - Olika
maskiner som behövs vid åkerbruk. Eleverna får bekanta sig med olika
lantbruksmaskiner. Kort genomgång av olika maskiner.
- Maskinerna
är värdefulla redskap och inga leksaker.
- Arbetssäkerhet,
lantgården är en av de mest olycksdrabbade arbetsplatserna.
- Maskinerna
är värdefulla redskap och inga leksaker.
- Åkerbruk
förr i tiden.
- Likheter
och olikheter de kommer på, när de jämför vad de lärt sig under dagens lopp om
jordbruk (ensam-hela byn tillsammans, maskinellt-för hand, fördelar och
nackdelar).
- Likheter
och olikheter de kommer på, när de jämför vad de lärt sig under dagens lopp om
jordbruk (ensam-hela byn tillsammans, maskinellt-för hand, fördelar och
nackdelar).
Sädesslagen och produkterna
- Grupparbete: Vad hör ihop med vad?
- 4
grupper
- 4
sädesslag på golvet
- Varje
grupp får en namnlapp med ett sädesslag och 5 olika produkter (tomma burkar: fil, kex, bröd, smör, etc.)
- Grupperna
ska turvis först placera namnlappen på rätt sädesslag och därefter rätt produkt
på rätt sädesslag
- 1
poäng per rätt lagd produkt, 1 extra poäng för samarbete i gruppen
Vad betyder Hållbar utveckling?
- 4
grupper
- Grupparbete:
Vilket bröd ska köpas till skolan?
- Ekologiskt,
konventionellt, GMO-odlad
- Utländsk,
inhemsk, lokalt producerad
- Grupperna
sammanställer vad de kommit fram till att är bästa alternativet och varför.
- Gemensamt
beslut.
Matens/mjölkens rutt hittills
- Ekologiskt,
konventionellt, GMO-odlad
- Allmän
genomgång.
(Extra. En båt kommer lastad. Eleverna står i ring och får kasta en boll. Varje gång måste de komma på ett nytt ord som har med lantbruk att göra, annars faller de bort ur spelet. Ex. En båt kommer lastad med tarktorer, kor, ladugård…)
(EXTRA. Fotosyntesen. Första skedet i matens rutt. Drama, var eleverna själva spelar pjäsen, eller berättelse. Man kan säga att växterna gör sin egen ”mat” genom fotosyntesen. Ett enkelt sätt att förklara fotosyntesen är att använda liknelsen med kocken Klorofyll. Berätta för eleverna att i varje blad finns det en kock som lagar mat med ingredienserna vatten och luft (koldioxid) på sin spis solen. Maten som han lagar är olika sorters socker. Kocken får rester över i köket som slängs ut i igen och det är syret. På hösten så stänger köket när alla bladen ramlar av. Spela teater för de yngsta barnen om hur fotosyntesen går till och låt barnen möta kocken Klorofyll i skogen eller på ängen blad alla växterna. Låt eleverna få smaka på olika sorters socker som kocken har lagat, till exempel strösocker, skivade morötter, palsternacka, potatis salladsblad. Prata med dem om att det finns olika sorters sockerarter. De äldre eleverna kan göra egna teaterpjäser om kocken Klorofyll och fotosyntesen. Scenen för pjäsen är ett stort blad som ritats på marken. )